Soluppgång i Oman

(Detta skrevs 19/2 och gick inte publicera och jag trodde det var borta för alltid..men tjiho jag slapp skriva om, hittat.)
Godmorgon, godmiddag gokväll. I mitt huvud är det snart morgon, i min kropp mitt i natten och här i verkligheten är klockan inte ens nio på kvällen. JETLAG!

Vi kom hem till oss vid ca 22.30 igår kväll, bara sisådär en 16 timmar senare än vad vi skulle. Hemresan blev ett äventyr som man inte räknat med.

Tillbaka till Thailand: Vi njöt de sista dagarna med både strandbesök, shopping och poolen. Kändes vemodigt att stänga resväskorna och blicka runt i det ganska tomma rummet som vi haft som vårt under två veckor. Transferbussen skulle plocka upp oss kl 16.25 Thaitid, dvs 22.25 svensk tid. Fem minuter före stod vi redo i lobbyn, nyduschade och fräscha och vissa av oss, (hum inte jag och lilleman) lite för rödbrända på magen.

Väl framme på Phukets flygplats och efter de första av 72 tusen säkerhetskontroller, 1 timmas köande, där Theodor också hann få i sig en portion gröt som kokades ihop gåendes, så fick vi checka in och bli av med bagaget. I samma stund fick vi veta att flyget skulle bli 2 1/2 timma sent. Så det blev lite extra tid där de sista Bathen rök på helt meningslösa små souvernier, ett sista vykort blev skrivet och vi fick i oss lite mat alla 3.

Planet lyfte nästan 3 timmar efter vad vi skulle men nemas problemas allt kändes bra och vårt charterproffs Theodor slocknade såfort landningshjulen gick upp. Han sov hela resans första etapp, mest i min famn. Jag sov 0 minuter på ca 6-7 timmar som det tog. När vi kom fram till Sharja där vi skulle mellanlanda så började planet cirkulera istället för att landa..... Tillslut sprakar det till i högtalarna och den danske piloten meddelar att vi inte kan gå ner för det är alldeles för tjock dimma. Dubai skulle vara ett bra alternativ då det ligger väldigt tätt på....men där stod alldeles för många plan som inte kunnat landa i Sharja så där fick vi inte plats. Det fick bli en 40 minuters tur till grannlandet Oman och dess huvudstad Muscat. Mitt i natten deras tid ca 03.00, dvs Thaitid 06.00 och sv tid spöktimma. Så satt vi där och visste inte hur och när och vad som skulle hända. Många började tröstshoppa och småhungriga var de flesta. De kunde inte ta kort när vi handlade så det blev rusning till växligskontoret. Valutan i Oman heter Baisa vilket man tyckte var skitkul där mitt i natten. Jag köpte en macka för 1650 Baisa, det ni. Satt och läste min bok, Christian mittemot och en sovandes Theodor på två stolar bredvid. Stora panoramafönster vid sidan av. Smuttade på en stor kaffe med mjök...då gick solen upp i Oman.

Efter lite drygt 4 timmar
skulle vi iväg och fick komma ombord på planet. 360 pax (varav många barn)och 14 infants traskade trötta men glada igenom säkerhetskontrollerna och tänkte att nu bär det snart hemmåt....
Efter en stunds väntan så sprakar högtalarna igen. Den skånska kabinchefen meddelande att den danske piloten är fast inne på flygplatsen. Han måste betala för vårt "besök". Landningsavgift, bensin och mat vi fått där inne. Den danske piloten hade inte så många Baisa i bakfickan och som jag nämnt tidigare så kunde de inte ta kort. Samtidigt tickade klockan och vår besättning hade inte många minuter kvar med laglig arbetstid. Då skulle vi bli fast i Muscat! Där blev jag  missmodig för första gången men Theodor fortsatte hålla humöret uppe.

Tack och lov, fråga mig inte hur, men vi kom iväg tillslut. Snart hemma eller?? Nejdå väl framme i Sharja så kom överaskning nummer...vet inte i ordningen. Det fanns ingen besättning som kunde flyga hem oss til Arlanda! Det var ju inte så bra. Hur länge vi skulle få vara där...ingen som visste. De ordnade med hotell som vi alla slussades ut till. Där väntade en riktigt god buffé och man fick chans att tvätta av sig och borsta en tand. Det talades om flyg vid 22-tiden ev övernattning blabla
Plötsligt fick vi en tid när vi skulle lyfta, redan kl 17.00 arabtid, dvs 20.00 thaitid och 14.00 sv.tid. Då hade vi lyckats hamna som nyhet på aftonbladet.se eftersom någon skickat tips om oss strandsatta i arablandet.

Jag lyckades slumra ca 30 min och sedan var det tyvärr dags för mat. När det stod ca 4 tim kvar till slutdesti på skärmarna och jag satt med vår lilla sovandes gulleklump i knät och den stora klumpensom lyckades slumra litegrann bredvid så var jag så trött att jag började frossa. Men det fanns inte nkt annat att göra än att bita ihop och tänka på något annat.
Dagens tips går till My Travel Airways! Byt ut era säten!!! Det finns ingen stoppning kvar. Att det är trångt det får jag köpa, men när det känns som att man sitter direkt på golvet och den stackars utammade rumpen värker då blir man lite bitter.

Kl 21.00 sv.tid, dvs 03.00 thaitid och spöktimma i arabvärlden då landade vi på svensk mark, Stockholm Arlanda.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0